År 2006 gav Socialstyrelsen ut allmänna råd om ”Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga” (2006:14 S). De allmänna råden tar upp viktiga förutsättningar som utbildning och erfarenhet, introduktion och stöd, förhållningssätt och bemötande samt fortbildning och vidareutbildning. Kunskapsområdena barns och ungas utveckling och behov, utredning, samtal och relationer, samverkan, regelverk och rättsutveckling, insatser samt uppföljning och utvärdering kommenteras särskilt.
Personalens kompetens är en av de viktigaste förutsättningarna för socialt arbete, en annan viktig förutsättning är tillräckliga resurser. Socialtjänstens utredning och beslut kan ha livsavgörande inverkan för ett barn och en familj i en utsatt situation. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas där får den stöd och hjälp som behövs. Sådant ansvar ställer höga krav på personalens kompetens och kräver ständig kompetensutveckling.
Kompetensutveckling är en komplicerad process där teoretiska kunskaper, erfarenhet, praktiska färdigheter, personlig lämplighet och ett etiskt förhållningssätt måste finnas i olika delar beroende på den uppgift som ska utföras. Konsten inom socialt arbete är att kunna hantera komplexa situationer, ofta med motstridiga intressen där svåra bedömningar och avvägningar kan bli aktuella. Sådana situationer kräver särskilda färdigheter och fördjupat kunnande i mötet med de mest utsatta barnen och deras familjer.
Vi känner alla igen en kompetent person när vi möter honom eller henne! Socialt arbete med barn och familjer i utsatta situationer fordrar att personalen har erfarenhet och fördjupade kunskaper om barn, unga och familjer. För professionellt socialt arbete är vissa områden nödvändiga att ha kunskap om (Socialstyrelsen 2004):
• Barns och ungdomars utveckling
För att känna igen det avvikande behövs kunskap om den biologiska, psykologiska och sociala normalutvecklingen hos ett barn i ett tidsperspektiv. Utvecklingspsykologin pekar på att barn i olika åldrar har olika behov och att vissa perioder i livet kan vara mera kritiska än andra. Flickor och pojkar kan ge olika uttryck för sina problem och svårigheter.
• Samtala och samarbeta
-Skapa ett partnerskap eller en samarbetsallians med barnet och familjen med barnets bästa i främsta rummet.
-Samarbeta med familjens nätverk.
-Samarbeta med andra partners.
Det finns forskning som stöder att goda relationer mellan professionen och familjen ger bättre resultat av beslutade insatser. Familjen är den som vet mest om de egna behoven och denna förståelse behövs för väl grundade åtgärder. Ett syfte med samarbetet är att frigöra och stödja familjens egen kraft till förändring. (Department of Health 1999)
...med barnets bästa i främsta rummet, betyder att barnet och barnets behov alltid ska vara i fokus. Ibland är samförstånd inte möjligt. Det är alltid barnets behov av hjälp, stöd och skydd som ska komma i första hand.
• Utredning och bedömning
Kunskap om sociallagstiftningen, dokumentation och handläggning är den juridiska grunden för barnavårdsutredning och förslag till insats. För att förstå barnets och familjens situation är det nödvändigt att känna till vilka sociala förhållanden och livsvillkor som familjen har.
"Barns Behov i Centrum" (BBiC) är ett exempel på en struktur för utredning, planering och uppföljning där barnets behov sätts i fokus. Sju behovsområden kartläggs: Hälsa, Utbildning, Känslo- och beteendemässig utveckling, Identitet, Familj och sociala relationer, Socialt uppträdande och Klara sig själv. Styrkor och svagheter tas fram och sätts i relation till föräldrarnas grundläggande förmåga till omsorg, säkerhet och stimulans. Arbetssättet är samverkan med barnet, familjen och andra inblandade personer. (www.sos.se/socialtj/bbic)
En annan kompletterande modell är ”Signs of Safety”, utarbetad av den australiensiske socialarbetaren Andrew Turnell. Han betonar samgåendet med barnet och familjen för att insatserna ska leda till varaktiga förändringar. Att socialarbetaren och föräldrarna har goda relationer ger positiva signaler till barnet eller den unge. Turnells ledord är ”rigour and grace”, ungefär noggrannhet och varsamhet. Noggrannhet betyder en omsorgsfull hantering av utredning och tydlighet i sitt handlande. I varsamhetsbegreppet ingår respekt och att skapa goda relationer med familjen. Turnells grundtanke är att bedöma familjens problem likaväl som deras möjligheter. Vad är man orolig för när det gäller barnet, vem är orolig och å andra sidan vad fungerar för familjen? Signs of Safety är ett hjälpmedel i den svåra riskbedömning som socialarbetare ofta tvingas göra. (Turnell & Edwards 1999)
• Insatser
Insatser kallas ibland interventioner. De kan vara generella och rikta sig till grupper – ibland i förebyggande syfte – eller vara individuella och i vissa fall vidtas med tvång. Promotion syftar till att främja goda samhällsmiljöer och förebygga problem. Primärprevention är insatser som riktar sig till många, sekundärprevention vänder sig till riskgrupper och tertiärprevention riktas till individen.
Ett stort ingrepp i barnet och familjens liv är om barnet eller den unge omhändertas och placeras i ett annat hem än det egna. Vid en sådan placering ska alltid övervägas om barnet kan tas om hand av en anhörig eller någon annan närstående person. Forskning har visat att barn som fostras hos anhöriga har haft stabilare förhållanden och mår bättre än andra omhändertagna barn (Vinnerljung 1996). Socialtjänstlagen har ändrats så att släktingplaceringar ska övervägas i första hand.
Vilka sociala insatser som är effektiva och ger resultat för barnet eller den unge, är en utmanande uppgift för den framtida forskningen!
• Följa upp och utvärdera, följa forskning
På den kommunala nivån är det viktigt att systematiskt dokumentera och sammanställa den lokala informationen. Ett syfte är att öka den egna kunskapen om det lokala sociala arbetet ett annat syfte är att försöka se trender och tendenser inom det egna arbetsfältet. Finns det insatser som visar positiva eller negativa effekter? Det handlar även om att följa upp och utvärdera verksamheten för att kunna planera och fördela begränsade resurser på bästa sätt.
Centrum för utvärdering för socialt arbete (CUS) vid Socialstyrelsen betonar att systematisk lokal uppföljning ger kunskap om klientgrupper, deras problem och behov samt ger jämförelsematerial med liknande verksamheter. CUS rekommenderar brukarundersökningar och systematiska bedömningar. Socialt arbete är komplext och även andra faktorer kan påverka det som händer i en människas liv och bidra till förändring. Det är därför inte alltid så lätt att avgöra hur väl en insats fungerat. Omvärlden förändras – hälsa, arbetsmöjligheter, utbildning eller privata omständigheter kan inverka på insatsens effekt eller resultat. Därför är det viktigt att ha standardiserade frågor, tillräckligt många deltagare och så likartade yttre förutsättningar som möjligt för att minska på andra faktorers inflytande på undersökningens resultat. (CUS info 2003)
Socialstyrelsen har i projektet ”Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten” betonat vikten av en fördjupad kunskapsutveckling för det professionella sociala arbetet. Vetenskap och beprövad erfarenhet ska utgöra grunden för kvalificerat socialt arbete. Kunskapsbaserat – ibland kallat evidensbaserat – socialt arbete bygger på kunnande om vilka sorters sociala insatser som är verkningsfulla, för vilka klientgrupper och under vilka omständigheter. (Tengvald 2003)
Det gäller att följa utveckling och forskning för att förstärka den systematiska kunskapsuppbyggnaden inom socialtjänsten. Och kunskap är föränderlig över tid. Kunskapsbasen för det sociala arbetet håller på att utvecklas, vilket innebär att vetenskapen kan vara fragmentarisk och att det inom vissa områden finns mera vetenskaplig kunskap än inom andra. Forskningsresultat är inte alltid heltäckande eller entydiga och behöver ibland ytterligare forskningsinsatser för att bli klargörande.